Politik och jobb för inrikes och utrikes födda

Jobbmarknaden kan vara tuff, särskilt om man är ny på arbetsmarknaden. De som är nya på arbetsmarknaden är ofta antingen ungdomar eller nyanlända svenskar som har invandrat till Sverige. Båda grupperna har det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Men när det gäller nyanlända svenskar med invandrarbakgrund kan rasism vara en ytterligare faktor som gör det ännu svårare.

Exakt hur mycket av den betydligt högre arbetslösheten bland utrikesfödda och bland svenskar med invandrarbakgrund som beror på rasism är svårt att säga. Andra saker, som lägre utbildningsnivå och bristande kunskaper i svenska, kan också spela roll.

En titt på statistik från Statistiska Centralbyrån visar dock att arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund är mycket hög. Även bland ungdomar är arbetslösheten betydligt högre än för befolkningen i genomsnitt.

Ungdomsarbetslösheten har dock sjunkit ganska mycket. Vad det beror på kan man fråga sig. Kanske har arbetsgivare valt att i större utsträckning anställa oerfarna, men svenskkunniga ungdomar med gymnasieutbildning eller åtminstone påbörjade gymnasiestudier, istället för utrikes födda med mer bristande kunskaper i svenska? Kanske har de utrikesfödda så att säga “tagit över” en del av den arbetslöshet som inrikes födda ungdomar tidigare stod för. År 2012 var ungdomsarbetslösheten skyhög, nästan 26 % för unga män och nästan 23 % för unga kvinnor. Fem år senare hade den minskat till drygt 18 % för unga män och drygt 16% för unga kvinnor. Siffror som delvis, men kanske inte endast, förklaras av en lång högkonjunktur. Trots högkonjunktur har den totala arbetslösheten under under samma period inte minskat mer än från cirka 8% till runt 6,7 procent.

I en artikel på SCB som vi har tagit del av finner man statistik från hösten 2017. Även om sysselsättningen har ökat bland utrikesfödda så är den fortfarande på betydligt lägre nivåer (cirka 62%) än för befolkningen i stort (cirka 68%), och glappet till inrikesfödda (runt 70%) är ännu större. Särskilt bland utrikesfödda kvinnor är sysselsättningsnivån mycket låg.

Det bör påpekas att när man räknar sysselsatta på SCB så räknar man även en person som jobbar så lite som en enda timme under en hel arbetsvecka som sysselsatt. Det ska dock vara en avlönad timme, ideellt arbete räknas inte. Däremot räknas oavlönade medhjälpare i företag som tillhör en person i samma hushåll.

Som sysselsatt räknas man inte endast när man har ett arbete. Även till exempel utbildning räknas som att vara sysselsatt. Att vara sysselsatt enligt statistiska och politiska definitioner och begrepp är alltså inte samma sak som att vara sysselsatt i verkliga livet.

Som företagare räknas man som sysselsatt oavsett hur mycket eller lite man omsätter. Man kan vara sysselsatt som företagare utan att skicka iväg en enda Fakturering så statistiken kan vara missvisande. Men för den som har gott om fakturor att skicka kan Intrums tjänst Billify vara värd att testa. Den erbjuder fakturering och inkasso i ett.

Man kan fråga sig vem som är mest sysselsatt i ordets vardagliga innebörd, en person som sitter i kassan på en nattöppen mack eller en person som idrottar en timme så att svetten lackar.