Francis Fukuyama and end of history

År 1989 föll Berlinmuren och året därpå kollapsade Sovjetunionen. På George Mason University satt Francis Fukuyama och reflekterade över den nya världsordningen. Det tycktes i och med Sovjetunionens sammanbrott att USA hade vunnit det kalla kriget, och i och med det i förlängningen den liberala världsordningen och marknadsekonomin.

Fukuyama släppte år 1992 boken” där han lanserade tesen att liberala demokratier var den slutgiltiga varianten av hur samhället ska organiseras. Historien var i politisk mening över, inga nya kapitel skulle behöva skrivas. Det behöver knappast sägas, men de senaste åren har inneburit att han behövt förändra den slutsatsen.

Nu är det många som varnar för hur auktoritära rörelser tycks bli allt starkare runt om i världen. Storbritannien röstade för ett utträde ur EU, mycket på grund av idogt kampanjande av populistiska UKIP. Donald Trump vann valet i USA på auktoritär agenda byggd på lika delar invandringsfientlighet och otydligt formulerade mål om lag och ordning. I Ryssland har Vladimir Putin suttit som president ända sedan år 2000 (med undantag för en period i mitten av 2000-talet då han istället var premiärminister).

Mycket går att säga om historien men den är nog knappast slut ännu.