Ojämlikhet och inkomstskillnader

Frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt aktuell. Den har diskuterats ända sedan den politiska filosofins urfader Platon föreslog att vi bör eftersträva ett samhälle där den rikaste har tolv gånger så mycket som den fattigaste. Idag är dock skillnaden betydligt större än så.

Två personer som funderade mycket på ekonomisk ojämlikhet var de politiska filosoferna John Rawls och Robert Nozick.

An illustration related to wealth disparities.

Rawls idé om ojämlikhet illustreras enklast genom hans kända tankeexperiment som är känt som Okunnighetens slöja. Experimentet går något förenklat ut på att man föreställer sig ett slags urtillstånd där alla människor på jorden samlas i syfte att organisera samhället. Okunnighetens slöja är det som gör tankeexperimentet så finurligt. Människorna vet i det här fallet nämligen inte om vilka roller de är tänkta att spela i samhället efter att det har utformats. Det är utifrån det tillståndet samhällsbygget ska utformas menar Rawls. Han kommer fram till att vi förmodligen skulle gått med på viss ojämlikhet men långt ifrån så som det ser ut idag.

Nozick menade tvärtemot Rawls att ekonomisk ojämlikhet är helt okej så länge ojämlikheten är en följd av självständiga val. Han använde sig av den kända basketspelaren Wilt Chamberlein för att förklara sin hållning. Han tänker sig en situation där Chamberlain spelar en basketmatch. Säg att inträdet till matchen är tio dollar (som alla åskådare betalar frivilligt därför att de tycker om att titta på honom spela) och att Chamberlain får en dollar per åskådare. Han blir över en säsong en mycket rik man. Chamberlains rikedom blir rättvis därför att den är en konsekvens av varje individuell åskådares preferenser. På samma sätt ser Nozick ekonomisk ojämlikhet som en konsekvens av fria val.

Det är två snillrika argumentationer som var för sig landar i rimliga men oförenliga slutsater. Vad tycker du?